FO: Tovade vantar (igen)

Mönster: Numera virkar jag bara på, men jag tror att jag fann mönstret första gången hos Frisky Frog. Jag brukar virka båda samtidigt, dvs jag gör samma moment på båda vantarna, innan jag gör nästa moment. Detta är för att då behöver jag inte notera ner tex hur många maskor jag lägger upp, eller hur långt jag virkar innan tummen osv. Samt för att då är risken minimal att jag står med två olika stora vantar när jag är klar... Och därför funkar det att virka vantar som "auto-projekt", mellan projekt där man måste tänka och vara fokuserad!
Storlek: Medium skulle jag tro.
Garn: Drops Alpacka Bouclé, 4 nystan per vantpar. Eller ja, det blir alltid garn över, så egentligen skulle jag tro att det går åt sisådär en 120 gram eller nåt totalt. Jag virkar löst med dubbel tråd, och tovar sen i tvättmaskin. Det nålfiltade hjärtat är gjort av ull i olika färger som jag bara lägger på lite hullerombuller och sen nålfiltar dit.

Virknål: Storlek 7.

Svårighetsgrad: 1 av 5. Detta är ett lämpligt nybörjarprojekt! Det svåraste denna gången, var att våga tova dem ordentligt. Jag fick köra dem i maskinen 4 gånger eller något, för att få ner dem tillräckligt i storlek och täthet. Note to self; Resultatet blir bättre om man kör dem tillsammans med något annat i tvättmaskinen, på 40 grader. Om man kör dem själva i maskinen, som jag gjorde de tre första gångerna, så gnuggas de inte tillräckligt mycket för att tovas ihop som man vill!

Nöjdhetsgrad: Jag gillar ju dessa vantar, de är riktiga tjocka och gosiga vintervantar, som ingen isvind kan blåsa igenom! 5 av 5 alltså.

 

De naturvita vantarna gjorde jag för att ersätta mina gamla, som efter 3 vintrar slitits ut i handgreppet. De rosa har jag fortfarande inte bestämt hur de ska dekoreras (för det ska de ju såklart), eller vem som ska få. Eventuellt att det blir min egen variant på Feministvantar...? Får se! :-)

FO: Kaninvantar!

Färdigt sedan en tid tillbaka, men inte bloggade förrän nu! Mina vanliga virkade vantar, den här gången I Drops Baby Merino, virknål nr 3,5 och med en nålfiltad kanin-siluett som dekoration!

Mera tovade vantar...



Det börjar så här:

 

Sen blir det så här:

 

 

 

Jag tror att detta med virkade, tovade vantar med nålfiltad dekoration, kommer att bli min "alltid-grej"...  Och därför blir det ingen "projektredovisning" som jag brukar göra när jag avslutat något - för jag tror som sagt inte att jag har avslutat detta än! Jag tycker att det är jättehäftigt med nålfiltningen i alla fall! Det är nästan som att måla, när man lägger ut ullen som man ska filta. (Jaja, de där med vita hjärtan är ju inte så upphetsande förstås, men de är beställda så då får man väl bjuda till lite...) De här vantarna som jag inte planerar att behålla, har jag använt pepparkaksformar för att få dekoren precis likadan på båda vantarna.

 

Nu blir det ännu mer restgarnsprojekt. Om detta blir något, det visar sig, men jag kör på så får vi se!

Progress

Jomen, det händer saker här, men det är inget som är så där färdigt liksom. Två par vantar är väl i stort sett klara, kanske att jag ska sy på "namnlappar" på bara. Eftersom jag ändå ska ge bort dem, menar jag.

Med min Lima-Olle, så går det sakta men säkert framåt, men jag har upptäckt att jag gjort fel i mönsterstickningen. Tror dock inte att jag kommer att låtsas om det - för det är så himla mycket konstigheter och saker som jag inte är stolt över vad gäller den, att jag nog bara tänker göra klart och lägga det bakom mig. Jag kan ju ha den när jag städar i trädgården och så där, den kommer ju att värma mig i alla fall även om den inte är något jag vill visa upp menar jag!

Solen skiner och det känns alldeles skönt i kroppen, även om det är isvindar ute. Men det hör ju till så här års, så det får man väl ta! Idag blir det ett extra yogapass, som jag hoppas ska ta bort den begynnande huvudvärken jag har...

Nu blir det vantar!

Jag har gjort en del vantar i vinter, och nu blir det nästan lite oplanerat ännu några par, av typen nedan. Bilderna visar alltså de jag gjort tidigare i detta stuk, och nu kör jag lite löpande bandprincip för att få till några par till!

Det är nämligen så, att min kompis som fick de svarta vantarna, en dag frågade om hennes kollegor kunde få beställa vantar av mig... Det tyckte jag var himla roligt! Nu svarade jag i och för sig nej - jag känner ju mig själv, och vet att jag måste göra saker och ting på lust! Och det finns väl inget som dödar lusten som när man har krav på sig, i alla fall är det så för mig.

Men jag sa att jag gärna tog emot tips på hur de skulle kunna se ut, och så kan jag ha det i bakhuvudet, om lusten slår till igen! Och det gjorde den ju faktisk, nu har jag jätteskoj när jag sitter här och virkar vantar för tovning!

 

 

För övrigt så håller jag verkligen på att försmäkta av den här förbaskade årstiden. Kan det aldrig ta slut någon gång... Att promenera till jobbet varierar mellan att vada i slask upp till fotknölarna, till att tassa fram på värsta isbanan, gärna alldeles rugglig och ojämn och alldeles livsfarlig efter att slasket från  häromdagen har frusit med fotspår och cykelspår och allt. Nu är jag less! Våren brukar vara jobbig tycker jag, men nu känns det som om det har varit jobbigt ett bra tag och att det dessutom är ett bra tag kvar tills man kan dra en lättnadens suck. Näää, jag ä´int´bitter!

Fo: Vantar

Jag hade ett behov av att färdigställa något, så jag plockade fram ett par virkade och tovade vantar i Drops Lima som legat och väntat på inspiration! Jag kan inte påstå att jag hade så mycket inspiration, men jag lät inte det hindra mig! Fram med nålfiltningsnålarna bara, och kör igång, typ.

Jag har ingen känsla, eller ska jag säga blick för form!!! Jag anade att detta kunde bli pannkaka, men nu hade jag ju lust att nålfilta, så... Och jag är inte särskilt nöjd med resultatet, det blev mer "skratta åt" än "skratta med", men men. Jag tror de kommer att göra jobbet i alla fall. Och jag hade roligt en stund tillsammans med äldsta dottern som gjorde klart den andra åt mig när jag fick bryt...

FO: Tovade vantar

Så här roligt kan man ha en fredagkväll i april! Man sitter utomhus (!!!) i kortärmat (!!!), och testar en ny, rolig teknik, tills klockan är strax före 8 och bara njuter!



Sen kan man ju tycka att jag gör fel saker för årstiden, och det stämmer ju. Men det började med att jag för någon månad sen köpte Drops Alpacka Bouclé i förbifarten. Sen råkade jag tvätta mina senaste vantar som jag trodde var gjorda i superwashgarn (nackdelen med att sticka av restgarner), vilket de alltså inte var, och nu kan inte ens min tvååriga systerdotter ha dem. Eftersom jag nu lyckats ofrivilligt tova ett styck mössa, och två par vantar, kände jag att det var dags att göra det under lite mer ordnade former.

Och så har jag ju nålfiltat! Jösses var lätt och roligt det var! Det svåraste var att inte göra för mycket. Jag är ju en "less is more"-typ, men här hade jag kunnat fortsätta bara för att det var så roligt! Rekommenderas! (Nu undrar jag bara om man kan nålfilta på stickat som inte är tovat? Någon som vet?)

Garn: Drops Alpacka Bouclé, ca 3 nystan. (Jag virkade med dubbel tråd)
Virknål: Nr 8.
Ullen till hjärtat har jag köpt på Panduro tillsammans med nålarna att filta med.