onsdag 22 juni 2011

Liten Söt-Nöt

 







Liten Söt-Nöt var nöjd med tröjan, särskilt med den lilla blomknappen tror jag! Den är dock lite stor, men så är det ju st 4 år typ, och Söt-Nöt fyller 3 i september... Jaja, då har hon något att växa i!

Mönster: Järbos Pippitröja har jag utgått ifrån, men jag är lat och stickar runt på rundsticka...
Garn: Järbos Fuga, 50/50 ull/akryl. (Ett favvogarn till saker till barn - kliar inte, och tvättas i maskin.)
Stickor: Knitpro nr 3 och 4, rundsticka och strumpstickor till armarna.
Storlek: 4 år.
Svårighetsgrad (för mig): 2 av 5.
Nöjdhetsgrad: 4 av 5 tror jag, roliga färger den här gången! Och resultatet blir det förväntade, har lite rutin de här pippitröjorna nu kan man säga... De är rätt tacksamma att ge bort också.


Nu prövar jag att virka en sjal, jag blev så inspirerad av en kollega som hade en jättefin vit bomullssjal till sommarkläderna. Skitsnyggt med vitt, men JAG kan inte ha vitt mot ansiktet så, skulle smutsa ner den på 20 minuter med mitt smink... Så det blev en ljust limegrön färg (mer åt lime än åt mintgrön, tack och lov). Jag är inte säker på att jag kan ha den här färgen heller, jag kanske blir lätt grisskär i den? Men på bilden i mitt huvud, har jag en snygg vit blus på mig och min nya fina sjal och jag är inte grisskär! Får se hur detta blir, jag har börjat med ett mönster från Lion Brand, South Bay Shawlette (Ravelry-länk). Jag har redan memorerat mönstret, så då måste det ju vara superlätt!

Jag planerar inte att blogga mer innan midsommar, så därför passar jag på att önska alla en härlig ledighet och trevlig midsommar!
/Blenda

söndag 12 juni 2011

Jag stickar


MINSANN, ännu en Pippitröja! Denna är till min snart treåriga systerdotter, som är ett litet energiknippe. Och därför räckte det inte med två färger...

Ha det gott/Blenda

Min skolavslutningstjej!


Så fin, så fin, om ni frågar mig... :-) Nu har jag inga barn i grundskolan längre, efter sommarlovet blir det gymnasiet för denna tös. Tur det bara är barnen som blir gamla.


Jag går ju på keramik också, och jag är INTE en naturbegåvning med lera, men det är roligt. Skålen är en av mina första (den väger bly, och jag älskar den), MEN jag är vansinnigt stolt/förtjust över ljusstakarna i bakgrunden, jag tycker de är jättefina!

OCH NU EN BLOGGERFRÅGA: Är det någon mer än jag som har problem med att kunna kommentera på andras bloggar??? Det funkar ofta inte, sedan några veckor tillbaka. Jag hamnar ofta i någon sorts loop, och för att kunna komma runt det måste jag börja om och välja att kommentera som anonym. Krånglar det, funkar det oftast inte alls att kommentera, endast i undantagsfall. Vansinnigt irriterande. Om det är någon som har ett tips, tar jag tacksamt emot det!

tisdag 7 juni 2011

Väl värt att vänta på...

Brorsan lovade att fixa bild på grabbarna i pippitröjorna, och nu har han gjort det! Visst är det en härlig sommarbild!

Långhelgen har varit fantastisk! Vi var i Malmö och kollade på yngsta dotterns cheerleadingtävling, de gjorde jättebra ifrån sig och slutade som femma, dvs de är nu officiellt femte bästa cheerleading lag i Sverige i sin klass! Det är kul att en sådan liten förening som vår överhuvudtaget kan konkurrera mot de större lagen, som har råd att köpa in både program, musik och tränarhjälp för uppemot hundratusen kronor per säsong. Våra tjejer får i stället förlita sig på otroligt engagerade och duktiga tränare - och se hur bra det gick! Vi är jättestolta över tjejerna och det var riktigt roligt att se dem. Och så är det så vansinnigt fantastisk att tjejerna efter att alla lag kört sitt program, rusar ut och bara vrålar att det inte spelar roll på vilken plats vi kom, det känns som om vi vunnit!!! De gör det här för att de tycker att det är så kul!

Utsikt från Stora Torg, kl 23:03 på fredag kväll...
  
Och vädret! Vilket väder vi haft, och vilka sommarkvällar! Det har varit alldeles underbart, enda kruxet var att jag absolut inte hade räknat med sådant toppenväder att jag missat att packa ner solskydd... Vi har tillsammans med andra cheer-föräldrar ätit gott, umgåtts och njutit av minisemestern. Den kom helt rätt i tiden kan jag säga, efter en alltför arbetsintensiv period (som i och för sig inte är över). Men nu är det nerförsbacke, och jag har laddat batterierna igen... 


På handarbetsfronten har det av förklarliga skäl varit lugnt, jag har plockat upp ett gammalt UFO och stickat lite på det, och jag har virkat vad maken tror är en rånarluva men som ska bli den ena av ett par vantar för tovning... Sen jobbar hjärnan för högtryck för att planera nästa projekt, som jag inte riktigt vet vad det ska bli! Den som lever får se!