 |
| Bilden har jag lånat från Ravelry-användaren Tottopper, och projektet heter Boys Can Wear Pink. |
I alla fall. Jag får så mycket tankar i huvudet när jag lyssnar! Jag håller inte alltid med tjejerna i deras resonemang, men det tror jag i och för sig inte är deras syfte heller. Men jag får alltid inspiration av programmen, vilket mitt pågående projekt är ett exempel på - jag lyssnade på Stick with us podcast nr 13, som bland annat handlade om rätstickning.
Idag lyssnade jag på avsnitt 19 av Stick with us..., som är en "samproduktion" med Stickpodden. Tjejerna pratade bland annat om inspiration kontra kopiering kan man säga, och som jag uppfattade det, hade de en teori om att yngre stickare är mer benägna att betala för mönster medans äldre hellre väljer gratismönstren.
Detta fick mig att fundera över hur JAG resonerar. Jag har hittills aldrig betalat för ett mönster som jag hittat på nätet. Det är inget medvetet beslut. Jag har givetvis köpt mönster, men då har det varit i en garnaffär och oftast i samband med att jag köpt garn till just det projektet. Och varför är det så, undrar man ju då, särskilt med tanke på att jag ÄLSKAR Ravelry, och alla de möjligheter som Ravelry erbjuder. Jag tror att det beror på flera saker.
- Hur jag ser på mitt stickande. Jag anser mig inte som en särskilt duktig stickare (än, men siktar på att bli så småningom!), och det är fortfarande många saker jag gör för allra första gången. Jag tycker inte att jag "spelar i samma liga" som många av de stickare vars bloggar jag följer, och jag är också väldigt lat och definitivt ingen perfektionist. Nu låter det ju som om jag nervärderar mig själv, men så menar jag inte - att jag är lat innebär tex att jag måste vara smartare och klura ut lösningar för att slippa göra det där jag tycker är tråkigt. Men, en konsekvens av att jag inte anser mig vara så bra än, är att jag inte vill plöja ner en massa pengar på sånt som kanske bara blir blaj. Jag menar, till ett utkast använder man ju inte det dyra materialet... Och att jag inte plöjer ner en massa pengar i varken garn eller mönster, innebär också att jag har en helt annan frihet att skapa och testa och vara kreativ, för det MÅSTE inte bli bra! Det är ingen katastrof om ett projekt havererar och slutar som en krullig och fullständigt hopplös härva som inte går att göra något åt.
- Teknikosäkerhet! Och då syftar jag främst på att jag inte litar på betalfunktionerna, att det ska vara säkert och att jag inte ska bli rånad osv, för att jag inte haft tillräcklig koll på tekniken. Jag ska inte påstå att jag aktivt sökt efter det, men jag har i alla fall aldrig sett någon guide eller "lathund" till tex Paypal. Detta är ju inget oöverstigligt, men det är en tröskel som jag ska ta mig över och ännu inte har gjort.
- Snålhet? Jag har tänkt jättemycket på om det är att jag helt enkelt är snål, men inte lyckats landa i ett svar. (Jag utgår här ifrån att snålhet är något negativt och som jag tycker, fult.) Jag tror inte att det handlar om snålhet, utan att det handlar om att hushålla och att inte "ta mer mat på tallriken än vad jag orkar äta upp", så att säga. Att hushålla med pengar har jag nog med mig sedan min uppväxt (med en ensamstående mamma), och har haft stor nytta av det tex under min studietid. Men jag har också börjat bli allt mer medveten om vikten av att hushålla med resurser även i ett globalt perspektiv, och att det faktiskt börjar med att jag som enskild person rent bokstavligt talat, inte gör åt med mer än jag faktiskt behöver, vare sig det gäller mat, kläder, pengar, vatten osv. Så jag vet faktiskt inte, om det är snålhet eller ansvarstagande.
- Syftet med att sticka! Sen är det ju detta med varför jag överhuvudtaget stickar. Jag stickar för att det är roligt, och för att det är ett sätt för mig att vara kreativ och få skapa. Jag är också en ganska praktisk person, så därför vill jag att min hobby eller mitt intresse eller vad det nu är, också ska vara något som är användbart och praktiskt. Jag tror att det måste vara på marknader eller nåt, som jag sett såna där blommor som är skapade av någon sorts lera eller kanske sockerpasta eller något liknande - jag blir grymt imponerad över hantverkarnas skicklighet och tålamod, men du skulle aldrig få se mig hålla på med något sånt! Vad ska man ha det till liksom??? Att göra något BARA för att det är vackert, nä, det skulle jag inte kunna motivera mig till. Jag gillar tanken på att det jag gör, fyller en funktion. Sen är ju förstås avsikten att det på köpet ska bli något fint, men första kriteriet är ändå att det ska vara något användbart. Men åter till det där att det ska vara roligt och kreativt och klurigt - jag tycker att det är fantastiskt kul när jag ser något jag gillar, och sen lyckas återskapa det utifrån mina kunskaper och lösningar! Det är det som är det utmanande och spännande, och för mig är det så att jag kan gå och fundera i flera dagar över hur jag ska lösa något stickrelaterat "problem". (Sen slutar det oftast med att jag kommer på lösningen när jag håller på att somna, och då gäller det att försöka väcka sig själv tillräckligt mycket för att komma ihåg det dagen efter!) Jag tror hjärnan måste ha regelbunden gympa, och stickning är ett sätt för mig att aktivera hjärnan.
Tja, det var väl något av vad jag funderade på när jag lyssnade på podcast idag!
(Nu kom jag på att jag visst har betalat för ett mönster jag hittat på nätet - jag köpte ju för några år sen ett häfte från Tant Kofta, om hur man gör en uppifrån och ner-kofta!)
