Vilken present!

Idag fick jag det här fina armbandet i present från min vän @tbritmer! Hon har gjort det själv, och det är knypplat med pärlor. Hon har ganska nyligen börjat knyppla igen, och det tycks inte finnas jättemycket mönster eller sånt att få tag på, så om någon har några bra tips så tror jag att hon blir jätteglad! JAG är i alla fall mycket glad och stolt över mitt fina armband!

 

I mitt förra inlägg efterlyste jag information om mönstret till tröjorna mina döttrar fått av min mormor. Och minsann, en otroligt vänlig själ, Anette, inte bara hade mönstret, hon skickade det också till mig! Tack snälla du, det är otroligt uppskattat! Nu är planen är att jag ska sticka tröjor till mina syskonbarn så snart jag har flyttat klart, och det kommer kännas som om de är från mig men också som en hälsning från min mormor. Det känns himla fint. (Och om någon annan är intresserad av mönstret, så hojta till!)

För övrigt har jag idag varit ledig från jobbet, och från flyttlådor, och tillbringat dagen med min vän, och det har varit en härlig dag! Riktigt fint vårväder har det varit, även om det varit ordentligt kallt i vinden. Men vad 17, det är ju bara mitten på mars!

Fina ungar och fina tröjan!

Sopig bildkvalitet, har fotat av papperskopian med mobilen eftersom jag inte ville vänta tills jag har tillgång till scanner för att kunna blogga om den!

 

Hittade ÄNTLIGEN bilden jag letat efter i över ett år! (Eller, en av bilderna i alla fall, finns en där tröjan är mer i närbild. Men ändå!)

 

Om någon har en aning om vad det kan vara för mönster på den grå tröjan på äldsta dottern, så vill jag gärna veta det! Det är min mormor som stickade sådana tröjor till båda mina döttrar, och jag har någonstans haft en idé om att gör likadana till mina syskonbarn. Mormor har även stickat den rosa koftan som yngsta dottern har på sig. Bilden är från 1999 skulle jag tro.

 

För övrigt överskuggar livet för närvarande allt vad stickning och kreativitet och bloggning heter. Sticklusten har varit försvinnande liten, eller snarare har fokuset varit väldigt litet den senaste tiden. Sedan jul har jag stickat två par strumpor (första paret i föregående inlägg), vanlig standardmodell och ingen tankemöda. Lusten har nog egentligen funnits där, men jag har inte haft tid, och när jag väl haft tid, så har jag inte orkat göra något som kräver att jag fokuserar. Jag är dock på gång igen, och jag tror att jag ska ta mig an Miss Watson först!

Eftersom jag ska flytta om en månad, så har jag idag rensat i mitt garnskåp. Två stora papperskassar med garn har jag rensat ut, en del restgarner, men även en hel del inköpt garn som inte har blivit något av, av olika anledningar. Och som har tagit plats i väntan på ett passande projekt. Idag har jag varit brutal, har känt på garnerna, och om de inte får mina tankar att börja vandra mot lämpligt projekt, så har de åkt ner i kassarna! Imorgon kör jag dem till en vän med pyssliga barn, och det hon inte behåller själv, ska hon lämna till barnens dagis. Det känns jättebra! (Nu har jag bara mina två garnkistor kvar att gå igenom... Men jag tror att det som finns där är sådant som jag kommer att behålla! Tur att garn inte väger så mycket när man ska flytta det!)

Och idag är det 1 mars! Kan inte begripa hur fort tiden går, men OJ vad skönt det är att det är ljust så länge nu. Jag bor dessutom i en del av Sverige, där det knappt varit någon snö i år, så det är riktigt vårigt här nu (har till och med fått börja med allergimedicinerna)!

Restgarnssockar!

 

En liten kille jag känner, en väldigt mysig kille, frågade om inte jag kunde sticka sockar åt honom. Klart jag kan! Tog garn från stashen, fast egentligen är de här färgerna för mesiga för min kompis, som gillar riktigt starka färger. Får göra ett par till, när jag skaffat knallgult och lyslila garn! Imorgon fyller han år, så då ska han i alla fall få dessa!

Miss Watson; Oket.

Jag stickade kroppen på Miss Watson,  upp till armhålshöjd, och provade på dottern igen. Och det var inte bra, det var så där tajt att det var på gränsen till att vara bra, men som kommer innebära att tröjan aldrig sitter riktigt bekvämt. Och det känns ju onödigt att sticka en hyllvärmare! Så jag repade upp!

Jag gillar inte att sticka nerifrån och upp, jag har liksom ingen kontroll då, och det är ap-svårt att prova och att få en uppfattning om hur det blir.

Så jag vände helt enkelt uppåner på mönstret (diagrammet alltså), och stickar den från andra hållet nu istället! Hittills har jag inte stött på några problem, och jag hoppas det fortsätter så! Jag bytte färg också, istället för den lite dova ljusblå färgen så blev det vinrött istället, tycker det blev mycket bättre (den ljusblå såg liksom skitig ut i sammanhanget...). På bilden har jag precis stickat klart mönsterdelen, och ska nog sticka några enfärgade varv till innan jag delar upp för kropp och armar. Kan eventuellt bli bra det här!

För övrigt är jag inte ett dugg ledsen över att det är vårlikt väder ute, och att vintern verkar bli sen. I alla fall inte nu, är dock inte uteslutet att jag kommer att gnälla över det när snön ligger kvar i april...

FO: Tovade vantar (igen)

Mönster: Numera virkar jag bara på, men jag tror att jag fann mönstret första gången hos Frisky Frog. Jag brukar virka båda samtidigt, dvs jag gör samma moment på båda vantarna, innan jag gör nästa moment. Detta är för att då behöver jag inte notera ner tex hur många maskor jag lägger upp, eller hur långt jag virkar innan tummen osv. Samt för att då är risken minimal att jag står med två olika stora vantar när jag är klar... Och därför funkar det att virka vantar som "auto-projekt", mellan projekt där man måste tänka och vara fokuserad!
Storlek: Medium skulle jag tro.
Garn: Drops Alpacka Bouclé, 4 nystan per vantpar. Eller ja, det blir alltid garn över, så egentligen skulle jag tro att det går åt sisådär en 120 gram eller nåt totalt. Jag virkar löst med dubbel tråd, och tovar sen i tvättmaskin. Det nålfiltade hjärtat är gjort av ull i olika färger som jag bara lägger på lite hullerombuller och sen nålfiltar dit.

Virknål: Storlek 7.

Svårighetsgrad: 1 av 5. Detta är ett lämpligt nybörjarprojekt! Det svåraste denna gången, var att våga tova dem ordentligt. Jag fick köra dem i maskinen 4 gånger eller något, för att få ner dem tillräckligt i storlek och täthet. Note to self; Resultatet blir bättre om man kör dem tillsammans med något annat i tvättmaskinen, på 40 grader. Om man kör dem själva i maskinen, som jag gjorde de tre första gångerna, så gnuggas de inte tillräckligt mycket för att tovas ihop som man vill!

Nöjdhetsgrad: Jag gillar ju dessa vantar, de är riktiga tjocka och gosiga vintervantar, som ingen isvind kan blåsa igenom! 5 av 5 alltså.

 

De naturvita vantarna gjorde jag för att ersätta mina gamla, som efter 3 vintrar slitits ut i handgreppet. De rosa har jag fortfarande inte bestämt hur de ska dekoreras (för det ska de ju såklart), eller vem som ska få. Eventuellt att det blir min egen variant på Feministvantar...? Får se! :-)

Mellandagar...

Det är mellandagar nu, och äntligen kom det lite kyla och frost! Inte för att jag är så himla glad i kyla och frost i sig, men jag gillar att det blir både torrare och ljusare ute... Idag skiner till och med solen!

 

Vår julhelg har hittills varit lugn och fin, vi har träffat släkt och vänner i vanlig ordning. Och jag tror faktiskt att jag, som i och för sig sällan hetsar upp mig över julfirande, julstress var det länge sen jag höll på med, men jag har upplevt detta som en av våra skönaste julhelger på länge. Trots eller kanske tack vare, att det händer och sker massor av saker runtomkring! 

Jag gjorde ett nytt försök att fota Miss Watson, denna gång i dagsljus. Färgerna är lite mer som de ser ut i verkligheten på denna bild. Måste erkänna att jag inte känner mig så himla engagerad i Miss Watson, men nu när jag stickar bålen så är det i alla fall en bra TV-stickning. Behöver inte fokusera överhuvudtaget, bara låta händerna löpa på. Vet inte riktigt varför jag är lite "styvmoderlig" mot Miss Watson, men vi får väl se hur det blir. Kanske blir roligare när jag kommer till oket?

När det gäller stickningen nu, så har jag egentligen massor med saker som jag vill sticka, men har inte rätt garn till projekten hemma. Och inte heller har jag bestämt exakt hur jag vill ha det, om jag ska freestyla eller om jag ska sticka något särskilt mönster. Så därför får jag hållas med Miss Watson ett tag till...

Meet Miss Watson.

Det har varit tyst här ett tag. Det är livet som kommit i vägen.

Men det innebär inte att jag slutat sticka, även om det blivit mindre än i vanliga fall. Och jag har precis börjat med en tröja till äldsta dottern, som jag har döpt till Miss Watson. Ja, tröjan alltså, inte dottern! Det är ju den tiden på året då jag sällan är ledig då det är dagsljus, eller för den delen, ljus överhuvudtaget! Så bilden är rätt sopig, färgerna är egentligen marinblå, ljusblå och ljusrosa.

Jag har tovat mina virkade vantar så de är perfekta nu (men det tog 4 körningar i tvättmaskinen, eftersom jag var alltför mesig!) Nu ska jag bara dekorera dem, men jag har sådan beslutsångest att jag inte kan bestämma mig för vad jag vill ha på dem...

 

Imorgon blir det middag, hotellövernattning och hänga med några av mina bästa vänner! Lite som en mjukstart på julhelgen, även om jag ska jobba på måndag innan jag blir julledig. Jag räknar med att mina batterier ska laddas, de är lite urdragna kan man säga.